Atlanten 2022

Besättningen samlades på Celeste i Puerto De Mogán på Gran Canaria den 8 december 2022 på eftermiddagen/kvällen. Vi startade med presentationer och då inte minst av Celeste. Det hölls även säkerhetsgenomgång. Den 9 december och fram till lunch den 10 december ägnades åt bunkring, att så mycket kan få plats i båten. Väl förbereda listor följdes.

Samling i sittbrunnen på Celeste i Porto De Mogán.

Efter att vi ätit en sista lunch innan avfärd tankade vi diesel och lämnade hamnen i svaga vindar som tyvärr kom från fel håll. Celeste visade upp sin styrka att segla förhållande vis snabbt i nästan ingen vind alls. Vi seglade i princip rakt söderut och kom inte speciellt mycket närmare målet men närmare passadvindsbältet. Thomas Darholm (en av besättningen på Celeste) fick nu användning för sitt tragglande med att ta ner väderfiler via kortvågsradion, en och annan svordom hördes men till sist fick han fram väderkartor och visst lite söder om oss låg en stabil ostlig vind. Vi ska bara dit. Det är lite segt med den svaga vinden som i vissa lägen försvann helt så vi fick gå med motor. Trots allt finns det två fördelar med den svaga vinden, vi kunde stanna till och bada och sjögången var så måttlig att vi nästan helt klarade oss från sjösjuka. När det väl började blåsa så hade alla mer eller mindre fått sjöben.

Mot Västindien.

Förutom Skepparen (Mats Eriksson) och mate (Thomas Darholm) var erfarenheten att segla tunn och då i synnerhet erfarenheten att segla dygnet runt på öppet hav. Så gänget hade verkligen tagit på sig en utmaning. Vi hade ett vaktschema med tre timmar vakt och sex timmar vila. Även mat och städansvar var fördelat på vakterna. Vi hade en förstklassig mathållning och mycket möda lades på att överträffa varandra i kulinariska upplevelser.

Det är svårt att inte fundera på TV-programmet över Atlanten och då fundera på hur man skulle presenterat vår segling. Det finns ett antal händelser som man säkert skulle fokuserat på.

Under dygnets ljusa timmar var det ett idogt fiskande som rönte god framgång. Vi fick ett antal Guldmakrillar och ett par Tonfiskar. Det var ett frenetiskt kämpande för att få upp fisken. Så det var extra läckert att avnjuta färsk fisk till middag efter en sådan drabbning.

Guldmakrill (Dorado).

Att styra på undanvind med lite sjö, 20 – 30 knops vind (10 – 15 m/s) och mörker utan stjärnor är inte så lätt vilket jag tror att alla i besättningen håller med om. Det blir relativt mycket mörkersegling, tolv timmar om dygnet. Oftast har man dock stjärnorna att styra på vilket gör det något enklare. Inlärningskurvan var brant och i slutet hade vi ett antal duktiga rorsmän.

Nattsegling – har kommer Garmin till sin rätt.

För att hålla spänningen uppe på batterierna laddar vi två gånger per dygn med hjälp av en separat motor som i princip är en generator. Mitt i natten vid ett tillfälle när spänningen närmade sig nedre gränsen startades generatorn men efter en kort stund stannade den. Det gick att starta om men den stannade snabbt igen. I detta läge så går också larmet för låg spänning, vi startar huvudmaskin för att ladda. När det ljusnar blev det motormeck. Till sist kommer vi fram till att det är temperaturgivaren för avgaserna som är boven. Tur att vi har mycket reservdelar med oss. Så efter att ha bytt givaren fungerar generatorn som vanligt igen.

I mellan löpande underhåll så njuter vi av fin segling. Vi har fantastiska soluppgångar och solnedgångar. På håll ser vi val och intill båten ser vi havssköldpaddor och naturligtvis har vi besök av delfiner vid några tillfällen. Flygfisk finns det gott om inte minst på båten och till och med letade sig en flygfisk in i salongen.

Solnedgång över Atalnten.

Seglingen tog totalt 17 dagar. Vilket ger en snittdistans på drygt 190 nm/dygn, inte så illa. Vi han följaktligen inte fram till Guadeloupe innan julafton så vi fira ombord. Det blev julbord och naturligtvis en nubbe till sillen. Göran finhackade köttbitar till köttfärs för naturligtvis måste vi ha köttbullar på julbordet. Det blev ett minnesvärt julfirande.

Julafton med julbord på Atlanten.

På morgonen dag 17 när det ljusnar ser vi land, en fantastisk känsla. Samma land som en gång upptäcktes av Christoffer Columbus. Hans bedrift var kanske något större än vår. Väl framme och förtöjda i marinan så vidtog materialvård och städning men vi han också med att fira en lyckad översegling.

På väg in mot Guadeloupe.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: